Konst på hög

4281458-malanganer.jpg
dsc_0052.jpg
SkidbackenKvarntorp.jpg

Den unika skulpturparken som är belägen på toppen, samlar verk av flera av landets främsta konstnärer

Kvarntorpshögen är ett av våra märkligaste industriminnen. Den heta slagg som bildades när olja utvanns ur skiffer, under andra världskriget, skapade en slagghög som var över 100 meter hög. Denna hög utgör numera ett populärt utflyktsmål och en annorlunda utställningsmiljö för skulpturområdet ”Konst på Hög”

Magnifik utsikt - välj alpkörning eller en av Europas längsta trätrappor

Kvarntorpshögen ligger i Kvarntorps friluftsområde och erbjuder en magnifik utsikt över Närkeslätten. Det går att köra bil ända upp på Kvarntorpshögen. Den branta stigningen (18%) gör att du får använda samma körteknik som på de brantaste alpvägarna! Men varför inte anta utmaningen att vandra de 427 stegen uppför en av Europas längsta trätrappor. På vägen upp finns flera avsatser där du kan pusta ut en liten stund, samtidigt som du njuter av den fantastiska utsikten.

Kvarntorpshögen och dess historia om Sveriges oljeäventyr mellan 1940-66 har varit ett riktmärke på närkeslätten ända sedan skifferoljeutvinningen upphörde i slutet av 60–talet. Den 100 m höga askhögen som finns kvar från oljeepoken har fortfarande varma partier inuti och man kan ibland se ånga sippra fram ur jorden. I mitten av 90-talet fick två konstentusiaster idén att starta en konstutställning på toppen av högen. Anders Fasth (gallerist) och Olle Medin (konstnär) startade då en resa som nu nästan 20 år senare har resulterat i ett av Sveriges förnämsta skulpturområden som årligen lockar runt 30 000 besökare.

I samarbete med Kumla kommun och lokala och regionala sponsorer finns här ett 30-tal skulpturer av nationellt och internationellt erkända konstnärer. Området utökas årligen med en skulptur, vilket skapar en önskan för besökarna att återvända för att följa områdets utveckling. Bland konstnärerna kan nämnas Peter Johansson, Lenny Clarhäll, Maria Miesenberger, Ulla Viotti och Anders Krisàr.

Hela området är dessutom ett rekreationsområde där konst, industrihistoria och motionssatsningar vävs samman. Här finns vandrings och mountainbikeleder, skidåkning, golf, naturgym och den populära motionssatsningen ”Besegrat Trappan”.


Öppettider 2017 - Fri entré

Bilvägen upp till skulpturutställningen är öppen dagligen kl. 10.00-20.00 under perioden 29 april – 1 oktober 2017.

Skulpturutställningen kan dock besökas till fots dygnet runt, via bilvägen eller trappan. Under perioden 2 oktober - 28 april kan området endast besökas till fots, fordonstrafik är ej tillåten.

Observera att varken bilvägen eller trappan underhålls under perioden 2 oktober - 28 april samt att vissa av konstverken kan vara övertäckta för vinterförvaring.

Det är fri entré till hela området och samtlig parkering i området är kostnadsfri.


Kaffestuga på toppen

Öppen dagligen kl. 10.00-17.00 under perioden 1 juni – 3 september. 2017 Här kan du köpa fika och matiga sallader från Fresh Food. Vid större grupper, vänligen förboka er fika/sallad minst 24 timmar innan på telefon: 073-046 96 78.


Utställningar i Arken

Arken är öppen dagligen 10.00–17.00 under perioden juni–augusti 2017.


Guidad visning

Välkommen att boka en guidad tur genom Servicecenter, på telefon: 019-58 80 00.


Tillgänglighet

På Kvarntorpshögen går det bra att ta sig fram med rullstol eller andra hjälpmedel på de anlagda gångstigarna. Här finns även en handikapptoalett att tillgå.


Cykling

Cykling är inte tillåtet uppe på Kvarntorpshögen.


Kollektivtrafik

Det går bussar från Kumla till Kvarntorps friluftsområde och Konst på Hög. Ladda ner tidtabellen här.

Bussarna går 1 gång i timmen (1 gång i halvtimmen morgon och eftermiddag). Bussen stannar en bit ifrån Kvarntorpshögen, sista biten på ca. 1 km får man gå till fots.


Ställplatser

Intill Kvarntorpshögen ligger Kumla Golfklubb, som erbjuder ställplatser för husvagnar och husbilar. Klicka här för mer information.


Kontakt

Telefon
Servicecenter 019-58 80 00

Direkt till kaffestugan på Konst på hög: 073-046 96 78

E-post
servicecenter@kumla.se 


Läs mer om konsten i Kumla och ladda ner broschyren här.

 

Eller läs om alla konstverk här: 

Så här är konstverken är placerade.

 

Peripheri III 

1. Sirious Namazi

Peripheri lll (2012)

Teknik: Metall

En balkong kan ses som en plats mellan det privata och det offentliga. En plats där man beskådar omvärlden men där man samtidigt låter sig beskådas.

I miljonprogrammets bostadsbyggande var balkongen en viktig del i den standardhöjning av boendet som var vsikten med programmet. Balkongen blev en kompensation för avsaknaden av egen trädgård och gav hyresgästerna möjlighet att få sitt eget privata uterum.

Periphery III är en sådan balkong. Balkongen med parabol blir en länk till den kultur man har lämnat.

Waaaall 

2. Lars Vilks

Waaaaall (1998)

Teknik: Rivningsvirke

"Material som betraktas som värdelöst, det överblivna och bortkastade, är utgångspunkten för mitt arbete. Oftast har jag arbetat med trä…Med detta material, föredömligt billigt och oansenligt, har jag tänkt konstruera något som riktar sig uppåt och räknar med att även själv bli överraskad”.

Lars Vilks är annars mest känd för sina ”illegala” konstverk på Kullaberg i Skåne – Nimis och Arx.

Waaaall sätter igång en kvalitetsdebatt – skräp eller konst. Så går debatten vidare.

Hesperidernas Trädgård 

3. Lars Vilks

Hesperidernas Trädgård (2006)

Teknik: Murad natursten

Gudasonen Herakles (Herkules) blev av kung Eurysteus ålagd att utföra tolv stordåd. Det elfte var att från Hesperidernas trädgård hämta de undergörande äpplen som skänkte evig ungdom.

Efter långt letande och många strapatser lyckades Herakles hitta trädgården, döda den fruktansvärda hundrahövdade draken Ladon som vaktade och återvända till sin kung med äpplen.

Svårt frestad avstod kungen från evig ungdom och återsände äpplena till Hesperidernas Trädgård, det enda ställe där den eviga ungdomens äpplen kan förvaras.

 

Half Girl

4. Anders Krisár

Half Girl (2016)

Teknik: Brons

Half Girl (left) är en pendang till Half Boy, som finns i Växthuset vid Kumla Sjöpark. Känslan av sorg, saknad och ofullständighet är något vi alla drabbas av i olika skeden av livet. Känslor som samtidigt är privata, personliga och allmängiltiga. Vi ser en kluven maktlöshet.

Flickan visar oss ett oändligt avstånd inom det egna jaget, ett avstånd till vilket ingen försoning tycks vara möjlig. Hon är sårbar och utsatt. Skulpturens avskalade enkelhet, gör att vi alla, oavsett vilka vi är, låter oss beröras.

5. Kent Karlsson

Absit Omen (2003)

Teknik: Svetsad sträckmetall

Formspråket är starkt – något som ser ut som en kyrka har vuxit upp och blivit ännu en siluett på högen. Kent Karlssons tanke är att om man tar en välbekant form och ställer på en oväntad plats så händer något.

”Absit Omen” är latin och betyder, enligt konstnären själv, ”må det icke vara ett dåligt förebud”. Absit Omen ger intryck av lätthet och skirhet. Skulpturens karaktär förändras beroende på från vilket håll man ser den. Ju fler materiallager som man ser ju mindre genomsiktlig blir skulpturen.

Sju

6. Mats Caldeborg

Sju (1999)

Teknik: Galvat stål och zink

”Sju figurer har jag grävt upp ur en Egyptisk grav. Nu står de här vid randen av Sveriges kanske största industriminne och begrundar alla dessa dagar. All denna glömska, all denna tid...”.

Ödmjukt tolkar Mats Caldeborg naturens olika språk. Han anknyter till myt och magi som en av de invigda, med en känslighet och ömsinthet som berör oss. Det som händer är det som utspelar sig i de sju figurernas huvuden, det som påverkar deras sinnen. Vi förpassas till gränslandet mellan fantasi och verklighet.

Utan titel 

7. Peter Johansson

Utan titel (i folkmun Johansson) (2006)

Teknik: Konstruktion i stål

Ingen kan ha undgått att se den på TV, skylten Hollywood, uppsatt på berget Mount Lee 1923. Konstnären Peter Johansson tyckte att Kumlas stadsberg borde få en egen skylt, inspirerad av Hollywoodskylten.

Alla de personer som heter Johansson kan vara nöjda. Eftersom Johansson är Sveriges vanligaste efternamn kan konstverket också ses som en hyllning till alla svenskar med efternamnet Johansson.

Peter Johansson gör ofta det förbjudna, till exempel att framhäva sig själv. I Kvarntorp har han signerat sveriges största industriminne med sitt namn. Detta väcker en konstdiskussion. 

Tur med vädret 

8. Eva Löfdahl

Tur med vädret (2001)

Teknik: Lättbetongstenar, färgat glas

Eva Löfdahl inspirerades av det våldsamma skeendet när bostadsområdet Kvarntorp och oljebolaget etablerades ”över en natt”. Högen som en ogästvänlig plats med svåra miljöstörande inslag.

Eva Löfdahl är också påverkad av en vulkanö i ögruppen Cap Verde. När vulkanen slumrar flyttar människor in i hus i dess närhet, när vulkanen vaknar till flyttar man bort.

Betraktaren kan också associera till bosättningar på bland annat Gazaremsan eller till byar i nordafrika där ofärdiga hus står till synes öde men där det snart visar sig att det bor folk.

Byggnaderna blir symbolen för hur människor kan framhärda i svåra miljöer.

Yggdrasil 

9. Cecilia Jansson och interner på Kumlaanstalten

Yggdrasil (2015)

Teknik: Metall

Cecilia Jansson har under ett antal år varit anställd för att driva konstprojekt på Kumlaanstalten. Tillsammans med interner har hon arbetat med konstutsmyckningar inne på anstalten. Med anledning av Kumlaanstaltens 50-års jubileum skapades trädet Yggdrassil.

I den fornnordiska eddan är Yggdrassil världens största träd och under dess grenar samlas gudarna dagligen för ting. Yggdrassil sträcker sig mot himlen, och metallkonstruktion står fast i stormarna som drar förbi. Trädet på Kvarntorpshögen är fyllt med symboler av hopp och förtvivlan, frihet och fångenskap.

Synergi

10. Eva Marklund

Synergi (2008)

Teknik: Lackerad stålplåt med utskärningar

Konstverket ”Synergi” är som ett väsen, det är lite mystik och stämning över det. Verket kan kittla betraktaren och är skapat för just Kvarntorpshögen. Det är först när betraktaren står på avstånd som den upplever att verket föreställer ett ansikte med skuggor och annat som gör det levande.

När vi möter en människa är ansiktet det första vi tittar på. Ansikten är levande - ögonen är själens spegel. I Synergis fall är blicken nedåtvänd vilket gör konstverket mer spännande.

Bröstskål

11. Ulf Rollof, Stockholm

Bröstskål (2000)

Teknik: Gjutjärn

För Ulf Rollof är naturen ett levande väsen som både ger och tar liv. Livet präglas av kampen för överlevnad ochrespekt för naturens goda och onda makter.

Bröstskål anknyter till sägnen om Romulus och Remus, högättade tvillingar som sätts ut i ett tråg på Tibern att omkomma. En varghona utför kärleksgärningen att rädda och dia de båda barnen, avkomma till hennes värsta fiende.

Bröstet som ger di kan ses som en symbol för det instinktiva i naturen, det ursprungliga, naturliga, trygga och som en överlevnadsfråga.Skulpturens undersida är formad som hängande bröst eller juver. Bröstskål är en fälla eller uppfångare av det livgivande vattnet.

Koncentrator

12. Torgny Larsson

Koncentrator (1998)

Teknik: Rostfri plåt och rörställning

Konstnärens tanke var att göra en skulptur som skulle ha formen av en skål i rostfri plåt. Betraktaren kan gå in i skålen och ser då bara himlen. Strålarna från himlen skulle koncentreras i skulpturen.

Man kan uppleva Koncentrator som ett meditativt rum – ett rum som man går in i och där man är ensam med sina tankar. En del av konstupplevelsen är att gå in i verket. 

Ljusrum

13. Pål Svensson

Ljusrum I och II (1998)

Teknik: Huggen, borstad och slipad hallandsgnejs

”Jag vill i mina skulpturer gestalta ljuset, tomrummet, mellanrummet. Att ställa stenens täthet mot ljusets lätthet, att ställa stenens massa mot tomrummets intighet, att ställa stenens tyngd mot mellanrummets luftighet. Jag försöker att locka in luft och ljus i stenens mörker, och ge oss tillträde till materians insida. Skulpturerna är som skåp som fångar det omgivande ljuset. En öppning på stenens baksida lockar ljuset att leta sig in. Inne i rummet står en eller flera pelare i ett tydligt motljus, som samtidigt döljer baksidans öppning. Rummet känns slutet och overkligt, både ljus och mörker, och vi ser in i en annan värld”

Motorheart

14. Arijana Kajfes och Anders Boqvist

Motorheart (2007)

Teknik: Nedgrävd gjuten motor, bensinpump i stål, solcell på stolpe.

På marken står en ensam bensinpump i rostfritt stål vars räkneverk långsamt tickar fram som en puls. Pumpens flöde drivs av solenergi via en solcell på en galvaniserad stolpe.

En gummislang med pumphandtaget fastsvetsat i rörsystemets öppning kopplar ihop den synliga, ovan jord stående kroppen med det underjordiska hjärtat i form av en nedgrävd rödlackerad Ford V8 motor från 1932, en av motorkulturens mest värdeladdade ikoner, sinnebilden för den oljeslukande aningslösa motoroptimismen.

Heptagon

15. Corinne Ericson

Heptagon (2011)

Teknik: Rostfri plåt

Konstverket består av rostfria stålplattor, sammansatta till ett sjusidigt rum. Mot norr är konstverket öppet och gör det möjligt att kliva in i rummet. Inuti konstverket finns likt en ”rysk gumma” ytterligare ett sjusidigt, slutet rum vilket man kan gå runt.

På stålplattorna i det inre rummet förekommer ord och korta meningar. Orden påminner om kylskåpspoesi.

Ljuset som silas genom slitsarna mellan plåtarna skapar en kyrkokänsla i det annars trånga rummet.

Kvarntorpsmalanganer

16. Lenny Clarhäll

Kvarntorpsmalanganer (1999)

Teknik: Courténstål

Fyra objekt som bildar en familj. Slagghögen i Kvarntorp är lockande att tänka sig som en fornhistorisk kvarleva. De fyra malanganerna förstärker intrycket av hedendom och riter.

Begreppet malanganer mötte Lenny Clarhäll när han på utställning i New York såg ett slags stora träskulpturer som anhöriga i staden Malang på Java gör när en anhörig dött. Skulpturen är en hedersbevisning för den avlidne personen och ska spegla dennes personlighet.

Arken

17. Olle Medin

Arken (1999)

Teknik: Trä

Arken ligger där som en stor farkost väntande på syndafloden. Formspråket är starkt. Alla förstår att det är Arken som väntar på sina passagerare.

Den bibliska Arken beskrivs i första Mosebok: ”Då sade Gud till Noa:…Så gör dig nu en ark av goferträ, och inred arken med kamrar, och bestryk den med jordbeck innan och utan….den skall vara tre hundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög. En öppning för ljuset, en aln hög alltigenom, skall du göra ovantill på arken; och en dörr till arken skall du sätta på dess sida”.

Arken fyller sommartid även en funktion som utställningslokal.

Rännil

18. Ebba Matz

Rännil (2001)

Teknik: Rostfritt stål

Rännil är ett i raden av Ebba Matz skulpturer där hon försynt, med den lilla åtgärden, den stilla närvaron och den enkla formen förmedlar stor skulptural kraft.

”Det gör ingenting att den inte är iögonfallande - de som ser den ser den”.

Hennes lilla rännil rinner nedför sluttningen och är hoppingivande. Den tränger fram ur det förödda landskapet, bildar en källa och försvinner ned i marken. Här börjar naturen återhämta sig, djuren kommer för att dricka, människan flyttar hit, här finns trots allt en framtid, ett hopp.

Vindla

19. Leif Bolter

Vindla (1998)

Teknik: Rostfritt stål, aluminiumbåge och benställning i courténstål.

Leif Bolter: ”Vindla är skapad för högen i Kumla, som en hyllning till elementen, till ljus, himmel och vind, till det vidsträckta landskapet, - en frihetens åtbörd som kanske kan stämma till stillhet och kontemplation.”

Det hörs på namnet, Vindla, att konstverket, bågen, böjer sig för vinden.

Energi-Magi

20. Ulla Viotti

Energi-Magi (1998)

Teknik: Mönstermurat tegel

Energi-Magi är utformat som ett uppåt öppet och avsmalnande torn av mönstermurat tegel. Det finns en smal och hög slits – man kan titta in i tornet men inte tränga sig in.

Ulla Viotti är en av Sveriges främsta konstnärer med tegel, jord och torv som uttrycksmedel.

Teglet kommer från Hallsbergs tegelbruk och är tillverkat av lera från Kumla. Besökaren kan förledas att tro att tornet är ett industriminne, en rest från skifferoljeepoken eller att det har en nutida funktion.

Stabil

21. Lars Englund

Stabil (2000)

Teknik: Aluminiumprofiler

Grunden för Englunds konstnärskap är experiment med komplexa grundformer och matematisk precision, snarlika dem man kan se i mikroskopet.

Lars Englunds konstverk är rena konstruktioner – lekfullt konstruerade geometriska skulpturer, ofta i metall, ofta sammanfogade av små exakt lika element, ofta strävande mot rymden.

Ibland hängande former som för tankarna till atomer eller molekyler. Ibland skruvande sig ut i universum eller uppfångande vinden. Stark vind kan sätta Stabil i dallring och alstra ljudvågor.

Var är konstverket

22. Marc Broos

Var är konstverket (2010)

Teknik: Kropparna gjutna i silikon och hårdgips och fyllda med specialbetong. Kent Wendel, attributmakare.

Tre figurer står och sitter vid en bänk och spanar efter ett konstverk som de själva är en del av.

Konstnären Marc Broos, Östra Ämtervik Värmland har här engagerat sin hustru Karin och Lars Lerin för att återfinna det verk han grävt ner någonstans på Kvarntorpshögen.

Liksom Nils Ferlin på sin bänk i Filipstad sitter de snarare och väntar på att ett upplysningens ljus ska tändas än att aktivt delta i Marcs letande. Kanske är det inte så viktigt att hitta konstverket. Kanske finns inte konstverket mer än i betraktarens eget öga.

Makt

23. Richard Brixel

Makt (1998)

Teknik: Gjuten brons

Makt har en framtoning av utstuderad självgodhet, hänsynslöshet och egoism.

Makt sitter, bekvämt bakåtlutad, med hundraprocentig kontroll över omgivningen och med utsikt över Världen.

Makt. Könsorgan. Vassa armbågar. Rovfågelsklor. Gälar. Sporrar. Stövlar. Huvudet skyddas av hjälm och visir. Ansiktet är inte synligt – det finns inga ögon att möta. Knäppta händer. Maktblomma. Klocka. Makt.

Port

24. Claes Hake

Port (1998)

Teknik: Huggen bohusgranit

”Jag har ingen avsikt, jag har inget speciellt budskap, jag har inga politiska ambitioner som jag försöker uttrycka med min skulptur. En skulptur, är en skulptur, är en skulptur. Inget annat, den är som en självständig varelse. Den är sej själv nok. Den står för sej själv”.

Det sparsmakade konstverket, som är både tungt och smäckert öppnar sig mot omvärlden och är placerad i samspel med platsen och naturen.

Bunker

25. James Bates

Bunker (2002)

Teknik: Murad tegelsten, järnluckor

En del besökare associerar direkt till övergivna militära bunkrar från krig och orostider.

Det skulle kunna vara en bunker från gränstrakterna mellan Tyskland och Frankrike eller utefter Atlantkusten.

Andra besökare associerar till krematorieugnar i förintelseläger. Ofta har besökare sagt sig uppleva känslor av ångest eller obehag inför Bunker, som förmedlar en känsla av övergivenhet.

Stilla rörelse. Klättrande.

26. Maria Miesenberger

Stilla rörelse (2015) Klättrande

Teknik: Rostfritt stål

Maria Miesenberger framstår som en av vår tids främsta skulptörer. Hennes skulpturer är ofta naket metalliska.

Gestalten på Kvarntorpshögen tycks finna sig utanför vår tidsdimension men upplevs ändå vara så nära. Gestalten är på väg uppåt eller nedåt, från oss eller till oss och vi kan inte gripa hen i flykten. Vem är hen? Är det en spegelbild av oss själva som vill vidare?

Gestalten låter sig inte fångas, varken av oss eller av någon annan. Kvar står vi fast förankrade i en tid som är vår och funderar på vårt nästa steg...

Trappan

27. Olle Medin

Trappan (2005)

Teknik: Konstruktion i granvirke

100 000 hammarslag senare stod den där, Trappan. 427 trappsteg, 200 meter lång, på norra sidan av Sveriges största industriminne Kvarntorpshögen, med 5 viloplan.

Fyra entusiaster byggde trappan. Genast togs den i bruk och till hjärtat av många. En friskvårdssatsning av stora mått. En del går fot för fot, vilar och tittar på utsikten. Andra studsar upp och ned och deltar i motionsaktiviteten ”Besegrat trappan”.

Samtliga trappsteg och många bitar trappräcke har sålts till företag och privatpersoner som därmed stött trappans tillkomst och underhåll.

Rum för resande

28. Nils Bertil Malmberg

Rum för resande (2005)

Teknik: Grovt timmer

När man betraktar Rum för resande kan tankarna gå till antika grekiska tempel men med en nordisk anpassning.

Placerad vid himlatrappans fot blir Rum för resande ett komplement till den kyrkliknande formen, konstverket Absit Omen, där trappan mynnar.

Människan gör alltid resor. Alla resor har ett mål, en station, en tillflyktsplats eller hållplats. Rum för resande är en sådan plats. Man slår sig ned, summerar sin resa och planerar fortsättningen.

Dansen

29. Karin Ward

Dansen (2001)

Teknik: Laserskuren järnplåt

Konstverket ska ge betraktaren en illusion av dans. De sex figurerna fick olika karaktär fast de är tagna ur samma plåtskivor. Som ofta när det gäller Karin Wards konstverk handlar det om goda och platta väsen.

Den inbördes placeringen är viktig. När besökaren närmar sig med bil för att svänga in på infarten till högen rör sig figurerna i dansande rörelser i förhållande till betraktaren.

Odens trädgård

30. Ulla Viotti

Odens trädgård

Teknik: Land Art med jord och gräs

Vid Kvarntorpshögens fot har Ulla Viotti anlagt det 10 000 m2 stora verket Odens trädgård, där hon, inspirerad av bygdens rikliga trilobitförekomst och fornborgar, skapat ett flera hundra meter långt konstverk av gräs och jord.

För att komma till sin rätt skall konstverket ses från Kvarntorpshö- gen, från området vid kaffestugan. Man ser trilobitformen med ryggsköldens åsar och längst till höger en fornborg.