I tusentals år har kremering förekommit i många kulturer. Det som i Sverige kallades ”eldbegängelse” var det vanligaste begravningssättet fram till kristendomens inmarsch för ungefär tusen år sedan.
I slutet av 1700-talet växte en rörelse fram i Europa som förespråkade kremering framför jordbegravning. Kyrkan var motståndare till de nya idéerna, men markbristen i de snabbt växande storstäderna talade för en platsbesparande begravningsform. Det första europeiska krematoriet byggdes i Milano 1876.
Även i Sverige vaknade intresset för den uråldiga begravningsformen. 1882 bildades Svenska likbränningsföreningen, vars i nutida öron ganska magstarka namn snart ändrades till Svenska eldförgänglighetsföreningen. 1887 byggdes det första svenska krematoriet i Stockholm efter ritningar av Gustaf Lindgren. Tre år senare uppfördes ytterligare ett på Östra kyrkogården i Göteborg. Kyrkan var länge avvaktande och de första krematorierna finansierades av privata donationer.
Örebro blir nummer tre
Tankarna om kremering nådde även Örebro. Sex år efter grundandet av Svenska likbränningsföreningen bildades en lokalavdelning i den snabbt växande staden. Syftet var att samla in pengar till ett krematorium, men arbetet gick trögt. Först trettio år senare kunde idén bli verklighet sedan grosshandlare Lars Erik Andersson donerat den nödvändiga summan.
I december 1921 invigdes det nya krematoriet med sitt begravningskapell som det tredje i landet. Precis som i Stockholm stod arkitekten Gustaf Lindgren för ritningarna. Resultatet blev en hög och smal byggnad med murar av kalksten från Hällabrottet utanför Kumla och tak klätt i Grythytteskiffer. Huvudentrén flankerades av två torn – egentligen skorstenar – och pryddes av en skulptur av bildhuggaren J.A. Wetterlund.
Allmänhetens intresse för kremeringar var fortfarande lågt. Först tio månader efter invigningen skedde den första kremeringen. Som ett ödets ironi av donatorn själv. Bland de mer berömda personer som kremerades i Örebro under de första åren fanns författarinnan Ellen Key.
Ugnarna slocknar
Efter en trög start ökade intresset snabbt. På 1970-talet var antalet kremeringar så många att ett nytt och större krematorium behövdes. 1975 invigdes Norra kyrkogårdens nya krematorium och dess föregångare lämnades till förfall. Under en tid diskuterades rivning, men 1993 gjordes en omfattande renovering som räddade byggnaden. Ytterligare en renovering gjordes 2020 och Örebro krematorium anses nu vara det bäst bevarade av Sveriges äldre krematorier.
I allhelgonatid håller Svenska kyrkan krematoriet öppet för allmänheten. Passa på att göra ett besök i en byggnad som är unik i sitt slag. Och som berättar en sällan berättad historia om hur en tusenårig tradition bröts.
Vill du läsa fler spännande historier? Här kan du läsa om den övergivna bruksorten Björnhammaren.